You are currently browsing the category archive for the ‘Allmänt ordbajseri’ category.
En mat-tant i Östhammar fick för sig att påldansa lite inför kverulerande högstadieelever. Joråsåatt…
Vissa upprörs över att hon gjorde det inför 14-16-åringar. Just med tanke på att de inte är myndiga.
Jag vill nog snarare torgföra en annan mer psykologiskt betingad indignation. Om den här mattanten ser ut som vilka andra mattanter som helst man besett under sin egen skoltid och därefter, är det upprörande att ungdomar i sitt sexuella uppbyggnadsskede ska behöva lida av åsamkad erektil dysfunktion i åratal efter detta.
Upprörande också att jag – som befinner mig i en mer sexuellt etablerad ålder och där den erektila funktionen inte alltid är exakt lika pålitlig som förr också ska dras med bilden av detta i huvudet…
…olyckor av det här slaget är så vanliga, kanske man skulle satsa pengarna på en översyn av miljonprogrammens – vad det förefaller som – usla balkongräcken…?
[Klicka på bilden för att se den i original]
…bita handen som föder en kan väl inte uttyckas klarare än så här…?
Hur vore det om greker och andra slaskekonomier bara gjorde det som krävs för att lösa problemen, gärna med fokus på just det som behöver göras och inget annat?
…en gångs skull håller jag med Fridolin!
Pengar borde satsas långsiktigt på t.ex. infrastruktur och inte på företag som Facebook!
… gå att putsa lite redaktionellt i ett idéprogram? Om det behövs.
Vad jag syftar på är den kritiserade formuleringen i moderaternas nyantagna dito: ”Vi människor har en stark känsla för rättvisa. Orättvisor upprör oss ofta djupt. Kampen för rättvisa har också historiskt varit en stark drivkraft för rösträtt, mot apartheid, för jämställdhet, mot diskriminering och för rättsstat. För Moderaterna är rättviseperspektivet ständigt närvarande”
Jag tycker det är en rätt kass formulering, om jag ska vara ärlig, där det gäller att hålla tungan rätt i mun mellan nuläge och dåtid.
”Vi människor har en stark känsla för rättvisa. Orättvisor upprör oss ofta djupt.” Nutid
” Kampen för rättvisa har också historiskt varit en stark drivkraft för rösträtt, mot apartheid, för jämställdhet, mot diskriminering och för rättsstat.” Dåtid
”För Moderaterna är rättviseperspektivet ständigt närvarande” Nutid.
Det är väl ingen som med seriositeten i behåll t.ex. kan hävda att partiet varit FÖR apartheid men ingen kan heller säga att partiet varit särskilt tongivande MOT. Och vad har nulägesorienteringen ”För Moderaterna är rättviseperspektivet ständigt närvarande” egentligen för koppling till de historiska referenserna?
En hederligare och i mina ögon bättre formulering (utan pretentioner på att sätta min formuleringskonst på piedestal) hade kunnat vara:
”Vi människor har en stark känsla för rättvisa. Orättvisor upprör oss ofta djupt. Vi som parti har historiskt emellanåt uppfattats som negativa, otydliga och i vissa sammanhang rent av motståndare till det rättvisearbete som bedrivits. En konservativ försiktig hållning gentemot förändring kan ibland tolkas just så. Nu är vi tydligare – För Moderaterna ska rättviseperspektivet ständigt vara närvarande!”
Luddet bortstädat – nystart.
…svar på Fritzl synes vara avslöjad. En story så sensationellt vämjelig att jag hoppas det är en skröna. Tyvärr har jag säkert fel.
En vidrig människa som på ett vidrigt sätt utnyttjat sin dotter, att med henne som markör kunna utnyttja ett system som helt uppenbart är åt h-te fel.
Oaktat pengarna som utbetalats (13,2 miljoner givet allt lika, vilket i sig är mycket pengar). Hur är det ens möjligt att någon kan hållas isolerad i elva år?
ELVA år…
Läsvärt på samma tema: Catta
…främjar hälsa och välstånd och förhindrar många tillfällen till synd.
Var är arbetslinjen när den synes behövas som bäst…? 🙂
För mig får du gärna sitta kvar Lars Ohly!
Men så blir det inte – förstås. Ohly har för länge sedan kommit till vägs ände som ledare för sitt vänsterparti och avgår. Ett parti som nu synes landat rätt stadigt på nivån spärrklängare, en nivå som en gång Lars Werner med sin murslev kittade fast partiet vid – innan denne tvingades lämna över till den lika rabiata som av vänsterfeminister tyvärr uppskattade Schyman i början av 90-talet.
Med Ohly dör den sista – åtminstone tydliga – reminiscensen av partiets kommunistförflutna. In kommer (om partiets valberedning och dess ombud är någorlunda strategiska) Jonas Sjöstedt. Det måste bli han. Och med honom kommer partiet säkerligen att utvecklas en aning. Visst – i vassen ligger t.ex. Ulla Andersson och lurar och nästan lika lätt som det är att anta att Jonas Sjöstedt vore den naturligaste efterträdaren kan det mycket väl bli ett dogmatiskt val av en vänsterfeminist (av för ändamålet och målgruppen dessutom rätt kön).
Jag har under Almedalsveckan förra månaden skrivit ett inlägg om Ohly på partiets dag. Då kände man sig ju aningens hoppfull att man skulle få se karln klamra sig kvar vid ledarskapet lika desperat som partiet klamrar sig kvar på den såphala bommen som heter fyraprocentspärren. Nu blir det inte så och då får man väl å högerns vägnar tacka så mycket för de här åren, kanske ses vi på något tåg, och önska efterträdaren lycka till!
Tokmoderatens inlägg på samma tema rekommenderas.
Nu blir det andra tåg för Ohly
…batterierna och därav inga inlägg sedan en tid och säkert en liten tid framöver också. Det saknas onekligen inte stoff att skriva om, men jag låter batteriet ladda fullt.
Därmed inte sagt att jag inte läser vad andra skriver från min ihopsjunkna position i hängmattan. Bland det bättre jag läst på länge levererar Merit Wager där hon i ett inlägg den 3/8 efterlyser ett ”Åsiktsverk”. Helt fantastiskt underhållande läsning om Ni frågar mig. (Positiva reaktioner på inlägget står att finna bl.a. här.) Samma bloggare levererar den 4/8 en dräpa över svenska politiker som torde inneha världsrekordet i dumhet när det handlar om att ösa pengar över invandrarrelaterade flumprojekt.
Nåväl – jag slappar lite till och försöker njuta av det ihållande soliga och torra vädret så gott det går, på ett sätt som min gräsmatta blir oförstående avundsjuk på. Jag unnar den osjälviskt ett par rejäla åskskurar… Vi ses!
…att detta är ett olyckligt och dumt undantag som trots allt bekräftar regeln att barn är barn och låts vara just barn.
En förskola i Uppsala lär ha bedrivit åsiktsregistrering av barnen inom dagsaktuella pk-ämnen . De har fått svara på följande frågor:
-Finns det något som gör det bättre eller sämre att vara pojke eller flicka?
-Kan man vara kär i vem man vill, både flicka och pojke?
-Finns det någon som kommer från ett annat land på förskolan?
-Brukar ni prata om ifall man tror på Gud?
Att ingen ska bli utsatt för obehagligheter av sexuella, religiösa, könsmässiga eller etniska skäl är väl självklart och det bör göras klart för alla och envar. Åtgärder bör sättas in direkt om så sker. Så klart. Men nu är det förskolekids det handlar om. Ok, de lägger väl förstås märke till att vi är utrustade olika, att olika människor kan ha olika teint o.s.v, men jag tror väl knappast DO är nerringd av upprörda kids för att någon av deras kamrater diskriminerat i genus-, hbt-, religions- eller etnohänseende…?
Vems är initiativet att gnugga in så här svåra frågeställningar i barns huvuden? Är det lokalt eller utifrån ett uppifrån kommande direktiv? I så fall av vem? Hur det än är hoppas man att man slipper läsa om mer sånt här framgent. Låt barnen utvecklas i fred och leka – ännu lyckligt ovetandes om att det finns dylika frågeställningar. Det man inte vet mår man inte dåligt av sägs det ju. Låt barnen må bra!
Holmqwist 