…kanske man måste släppa lite på prestigen.
Mediauppslag och professorsanalyser av det faktum att alliansen tydligen påstås ha kontaktat sd (ett parlamentariskt representerat parti ska tilläggas) om i det här fallet frågan rörande broavgifter på Öresundsbron.
Men huh, så hemskt. Vojne, vojne då!
Okej – Reinfeldt och Sahlin gick ju förvisso ut innan valet och tävlade om vem som hade den största och längsta tången som man aldrig någonsin, under några som helst omständigheter skulle ta i sverigedemokraterna med. Tycka vad man vill om det, men så sades det i alla fall och någon sorts belysning av om man lever som man lär kan ju vara på sin plats som någon sorts generell hederlighetsmätare kanske. Att man förnekar eller flummar runt dessa påstådda kontakter för att dölja det faktum att man inte alltid är 100% ortodox med den där tången är väl ett tecken på att prestigen inte alltid är gjuten i sten.
Men ibland kanske man måste släppa på den där prestigen lite. För att det dagliga arbetet ska fungera, speciellt när det inte föreligger ett majoritetsläge för något av blocken, är det väl kanske inte så dumt om man åtminstone emellanåt har ett hum om vartåt beslutsprocessen lutar?
Att kontakta andra partier (om än att ett visst parti är misshagligt i vissas ögon) är väl ändå inte förbjudet?
Det är väl ändå ett demokratiskt framröstat parti och inte maffian vi pratar om…?
1 kommentar
Comments feed for this article
14 juni 2011 den 17:28
Anonym
När det gäller avståndstagandet tycker jag att Mona Sahlin gick snäppet längre. I sin egen dumhet lovade hon att ”aldrig någonsin, aldrig på något sätt, varken aktivt eller passivt, göra sig beroende av SD”. Det där med att lova att aldrig passivt göra sig beroende av SD var höjden av dumhet, då det innebar att hon inbjöd till anklagelser om svek så fort S och SD helt enkelt råkade rösta på samma sätt i en omröstning. Det var kanske därför sossarna kände sig tvungna att rösta emot sina egna förslag ett par gånger bara för att SD sagt att de skulle rösta för. Hur som helst, sådant beteende hör hemma i sandlådan.