Ska man skratta eller gråta? Solen skiner – det väger över – jag skrattar.
”Den där tidningen” (vars apostrofering och länkningar jag inte känner för att unna dem) och dess ställföreträdande ansvarige utgivare Lena Mellin hävdar att de inte skulle ha publicerat något om Littorins påstådda sexköp av den anonyma ”Anna” om denne hade pratat med dem innan…
Vem som helst kan alltså påstå saker till denna tidning om vem som helst man vill sätta åt? Alternativt räcker det med en fjäder för att tidningen själva ska bygga en hel hönsgård mot någon de vill sätta åt. (Om det nu ens existerade någon fjäder från början…?)
Om denne man vill sätta åt inte svarar nej minst fyra gånger (Littorin har nekat, men inte med tillräckligt eftertryck...) med den inlevelse tidningen tycker är korrekt nog drar man på med en megapublicering. Oaktat om man är oskyldig – livet och karriären för den som drabbas kommer alltid att vara fläckat.
Innan ”Den där tidningen” och Lena Mellin kommer med något konkret kommer deras trovärdighet (om de ens hade någon nämnvärd att tala om innan, för folk i alla fall som kan hålla mer än två tankar igång) att sjunka minut för minut som går.
Skadan är redan skedd. Littorin är besmutsad av den där tidningen alledes oavsett. Nu har Ni chansen – sänk honom genom att outa det Ni påstås ha – eller för f-n ut och leverera en grandios ursäkt!! (I anständighetens namn på sju dagars löp i rad!)
Holmqwist 
15 kommentarer
Comments feed for this article
14 juli 2010 den 23:53
vetladu
Detta är en tragisk historia uppdiktad av en tragisk tidning och jag hoppas de straffas hårt i slutändan. En fet stämning a’la USA skulle sitta fint.
Själv kände jag igen bilden på Mellin i tidningen idag och jag är säker på att jag sålde sex till henne för fem år sedan.
Betalar du mig 10,000 så kommer jag ihåg det tydligt. Hon hade röd kofta på sig och var ganska lik hur hon ser ut idag, fast med tydligare mustasch.
300 spänn fick jag, och en dosa general. Sedan försvann hon, som en flodhäst i sommarnatten.
14 juli 2010 den 18:27
Niklas T
Ove Grauers: du missar poängen. det är inget allvarligt brott, inte juridiskt.. källskyddet skyddar rätten att gå TILL media.. inte att skriva. hon ska få förbli anonym, alternativet, om de måste säga är att sverige som enda land i västvärlden inte skyddar meddelarfriheten ordentligt. om sen AB publicerar det hon sagt är det AB (ansvarig utgivare) som ska ansvara.
Holma, det är inte tjejen som gör livet surt för SOL utan AB…
15 juli 2010 den 13:40
holmqwist
Jo – det är ju AB som printat det (fast de kunde låtit bli) men å andra sidan. Den där ”Anna” (om hon nu existerar) kunde ju ha skitit i att stolpa upp på tidningen in the first place om hon nu inte hade någon liten baktanke med sina uppgifter. Eller hur?
14 juli 2010 den 16:21
Erik
Ja vem blir nästa person som den där tidningen som alla läser (men enligt uppgift i medievetarstudie ingen litar på) sänker med blotta anklagelsen att inte ha varit helt moraliskt vitsnö?
14 juli 2010 den 16:10
Evolutionspsykologi och Littorinaffären « Aktivarum
[…] jury, dvs att diskutera om det var rätt av massmedia att se till Littorin tvingades avgå på en ogrundad anklagelse. Åter andra alternativ är att diskutera sexköplagens rimlighet i sig, huruvida kvinnan som sålde […]
14 juli 2010 den 13:21
Bengt Svensson
Jag är djupt imponerad över AB sätt att hantera ärendet. Det påminner om hur en skicklig förhörsledare skulle agerat gentemot en misstänkt för att få fram ett erkännande
1. Man hade fått information som man ansåg vara trovärdig. Har ingen anledning att tvivla på det.
2. Man ställde Littorin mot väggen och antydde att man hade teknisk bevis som backade upp.
3. Trots ihärdiga påtryckningar från regeringskansliet lämnades inga bevis ut.
4. Littorin flyr rollen som minister och blir privatperson, i förhoppning att det skall rädda honom.
5. Flyktingen är infångad.
14 juli 2010 den 13:24
holmqwist
Förhörsteknik som ger medalj i stater med inte fullt så utvecklad rättssäkerhet. :o)
14 juli 2010 den 12:59
Peter
Jag har hort fran en valdigt trovardig kalla, inom AB, att allas varan Jan Helin ar en riktig snuskgubbe. Pa personalfesterna kan han inte halla navarna i styr och tafsar friskt pa alla kvinnliga medarbetare. Det hade val blitt en bra story betr. sexuellt ofredande inom Aftonbladets vaggar. Kanske ska salja den storyn till nagon skvallerblaska.
14 juli 2010 den 13:03
holmqwist
Ha ha – ja gör det! Kriterierna för HUR mycket han måste krumbukta sig för att du INTE ska göra det bestämmer du ju själv. I god AB-anda… ;o)
14 juli 2010 den 12:27
Ove Grauers
Bra skrivet. Kanske också källskyddet borde ses över och likt tystnadsplikten för diverse yrkesgrupper (läkare, präster etc )som vid grova brott kan lösas från tystnadsplikten. Detta är ju ett grovt brott som hotar att ödelägga en människas liv.
Oh! Eftertankens kranka blekhet!! Håller med, 7 dagars avbön på löpsedlar.
14 juli 2010 den 12:52
holmqwist
Tackar! Jag gillar tanken du bollar. Ska man förstöra livet för någon ska man inte kunna göra det anonymt tycker jag.
14 juli 2010 den 12:25
Sven
Jag har hört att Lena Melin har haft det ihop med en annan kvinna som jobbar i Regeringskansliet. Lena, du har tre dagar att dementera annars lägger jag ut påstått namn på nätet.
14 juli 2010 den 12:42
holmqwist
*ASG*
14 juli 2010 den 12:18
Charles
Om SOL ställts inför ultimatumet ”vi publicerar att du köpt sex” och är oskyldig, vore då inte det mest naturliga svaret vara:
”Går ni ut med en falsk publicering kommer vi (Moderaterna) att stämma er härifrån till evigheten”
Inser SOL/M sedan att AB i alla fall tänker publicera en falsk anklagelse vore då inte det mest naturliga att:
”Vi går ut offentligt med att AB i) hotat/utpressat med en falsk publicering ii) SOL är helt oskyldig och iii) media försöker smutskasta SOL t.o.m. på hans familjs bekostnad vilket drabbar oskyldig tredje part, dvs SOLs barn.
Detta scenario hade varit trovärdigt och väckt sympati. Så blev det inte. Man kan undra varför, eller hur?
14 juli 2010 den 12:43
holmqwist
Sista ordet är nog inte sagt från (m) eller SOL:s eventuella juridiska ombud i detta Charles.