Svensk Näringsliv levererar vad som politiskt skulle kunna liknas vid the charge of the light brigade när man föreslår att utbildningar, inom t.ex. humaniora, som inte direkt efterfrågas av arbetsmarknaden ska rendera i lägre studiebidrag. På så sätt får man anta att man vill fålla över folk till mer tekniskt orienterade utbildningar.
Åtminstone vällovligt att någon yttrar sig och att man försöker ta i tu med det surrande boet av diverse märkliga studieinriktningar. Men att köra in hela handen i boet är kanske inte rätt metod. Det finns förstås – inom det ”mjukare” fältet utbildningar – en uppsjö av knepigheter med diverse genusinriktningar och annat smalspårigt (”Spelet mellan inhemsk och internationell hemslöjd”, ”Kropp, kultur och livsvillkor”, ”Rytmik med afrikansk dans” etc. etc.) som aldrig i sig kommer att leda till ett vettigt jobb annat än möjligen i något politiskt framkrystat projekt. Rent flum för att prata klarspråk. Där är jag med. T.o.m. längre än med. Jag ifrågasätter dessa inriktningars existens överhuvudtaget.
Men det känns rätt så svepande att dra hela humanioran över en kam. Det finns delar i den som är omistliga för den nationella bildningsnivån som sådan. Det kanske inte finns en uppsjö av enbart närande arbetstillfällen inom detta, men de som finns är viktiga för samhällsmaskineriet i stort. Visst, vi behöver många fler ingenjörer, fysiker etc. Därom råder inget som helst tvivel. Den närande delen av kakan måste bli större. Men – handen på hjärtat – hur grått, fyrkantigt och allmänbildningslöst vore inte ett samhälle med bara den typen av högre kompetenser på sikt? Vi behöver språkkunskaper, historia, litteraturvetenskap, religionskunskap m.m. för att förstå kontexten runt om kring oss. Vi behöver dessutom de som lär ut dessa ämnen.
Jag tycker det vore bättre om SN valt att pinpointa just flummet. För det finns förstås. Det vore rent hyckleri att påstå något annat. Och det kostar pengar. Torde inte krävas någon större skicklighet att isolera just dessa (se bl.a. exempel ovan) utan att hela kakan humaniora drabbas. Istället för att skära i studenternas plånböcker borde man kanske snarare ta sig en funderare på anslagen till utbildningar där flumsirenen börjar ljuda redan i anslagsansökningsskedet.
12 kommentarer
Comments feed for this article
02 juli 2011 den 10:11
Johannes Westlund
@Magnus: Genusvetenskap och Feministisk teori är definitionsmässigt samma sak. Så att göra kopplingen mellan genusforskning (dvs icke-matematisk då, eftersom genus från början är ett matematiskt begrepp) och feministisk teori är legitimt och vetenskapligt korrekt. Studera gärna genusvetenskapens historia och egna definitioner. Orkar man inte leta så noga så finns en väl källförtecknad wiki, http://sv.wikipedia.org/wiki/Genusvetenskap
02 juli 2011 den 19:37
Magnus
Johannes,
Jag känner delvis till genusvetenskapens historia och definition samt dess koppling till den feministiska rörelsen. Den är ju sprungen därur. Det var inte det jag reagerade på i signaturen NTs inlägg utan att han verkade sätta likhetstecken mellan forskare i genusvetenskap och feministiska förkämpar samt att han verkade se genusvetenskapen som resursslöseri och någonting meningslöst. De forskare jag pratat med har inte haft den feministiska agendan för ögonen i sitt arbete utan forskat utifrån samhällsvetenskapliga intressen vilket kanske givit mig fel bild av de aktiva inom fältet vad vet jag.
Trevlig helg.
03 juli 2011 den 1:18
Johannes Westlund
Genusvetenskap som sådan är ju dock tveksam som företeelse, vilket bl a Tanja Bergkvist (fil doktr och hum kand) har uppmärksammat. Det finns en hel del tveksamheter som inte minst aktualiserades på GU för en tid sedan när forskaren Annika Dahlström (GU, forskar bl a på biologiska könsskillnader i hjärnan) försökte ordna ett besök med en internationell forskare vars resultat och forskning motsade genusvetenskapens doktriner men som då stoppades av den genusvetenskapliga instutitionens forskare som vägrade ha någon på besök som kunde motsäga deras ”sanningar”. För mig är frågan ganska enkel. Jag har hittills inte sett någon metod som överensstämmer med Poppers definition av vetenskap. Därmed är det för mig helt ovetenskapligt. De metoder man använder skapar resultat som är icke reproducerbara och teorier som internalisering imuniserar alla teorier mot kritik genom att när en kvalitativt undersökt försöksperson svarar ”fel” bortförklara detta. Så tekniskt sett håller många teorier inte för falsifierbarhet.
30 juni 2011 den 15:22
Magnus
@NT
Genuskunskap ska absolut inte ratas bara för att debatter på olika ställen på nätet ständigt kopplar samman den med feminismen. Genuskunskap ger oss bättre förståelse för hur samhället fungerar. I mitt fall gav det helt nya vinklingar på brottsligheten i samhället och varför den ser ut som den gör. Exempelvis… varför begår inte fler kvinnor våldsbrott? kan det ha att göra med hur vi från början behandlar barn?
Du skrev ”Självförverkligande (faktiskt eller påstått) är något som hör fritiden till.”…det håller jag absolut inte med om. Att ha möjligheten att självförverkliga sin idé om att ta en examen och jobba som läkare hör väl knappast fritiden till. Ditt antagande förutsätter att vi har ett privat liv och ett professionellt liv och den avgränsningen är om inte omöjlig så åtminstone väldigt svår att skapa. För att lyckas bra i högre studier måste man ha ett stort intresse i det man läser. Visst kan du välja att läsa civilingenjör i teknisk fysik för att du vet att det finns jobb i det området men det är klart tuffare än om du har ett intresse i ämnet och du blir garanterat en bättre ingenjör om du har det intresset.
Det är också en stor tankemiss i Svenskt Näringslivs antagande att man med hjälp av olika nivåer på studiebidrag/lån kan styra studenterna till att välja ”rätt” utbildningar. Till viss del kan man säkert det men vill vi verkligen ha personer som utbildar sig enbart för att den utbildningen för studen är attraktiv på arbetsmarknaden? Jag ser hellre att man tar initiativ för att öka intresset bland ungdomar för tekniken och vilka områden tekniken faktiskt finns i. TV4as program ”Felix stör en ingenjör” var ett sådant initiativ, ett roligt sådant 🙂
30 juni 2011 den 19:51
NT
Att hävda att något ger ”bättre förståelse” är inte samma sak som att den faktiskt gör det. Det brukar religiösa även hävda om sina respektive religioner. Ja, genuskunskapen har högflygande teorier och hänger sig åt långa komplicerade ”förklaringar” för diverse fenomen. Men i botten bygger den inte på bevis. Utan på teorier, ofta motbevisade av faktiskt vetenskap såsom biologi. Genus”vetenskapens” galna idéer om kön som social konstruktion borde ha dött med jäveln John Money.
Vad gäller självförverkligande så menade jag såklart inte på det viset du försöker få det till. Vilket torde varit uppenbart. Jag kanske borde satt det inom situationstecken eller nåt..
01 juli 2011 den 16:53
Magnus
@NT
Då är jag dessvärre inte riktigt med på vad du menade med självförverkligande. Vad menade du?
Givetvis är det inte samma sak att hävda att något ger bättre förståelse som att det faktiskt med säkerhet ger bättre förståelse. Men med en sån inställning till all vetenskap och teorier så kan man även hävda att grundforskning inte tillför något eftersom det inte finns något uttalat mål och resultat. Det är en väldigt trångsynt infallsvinkel tycker jag. Men att diskutera teorier och vidga sina kunskapsfält ökar åtminstone möjligheten till att få en bättre förståelse för fenomen i samhället det borde vi båda kunna skriva under på.
Kön som social konstruktion… själv gör jag skillnad på kön i biologisk mening och könsroller. Givetvis finns det skillnad biologisk mellan man och kvinna men könsrollerna är en annan sak, de påverkas absolut av vår sociala miljö. Många normer vill diktera vad som är manligt och kvinnligt. Menar du att inte ens könsrollerna påverkar av den sociala miljön?
Trevligt helg.
02 juli 2011 den 15:11
NT
Jag har inte en sådan inställning till vetenskap heller. Jag har en sådan inställning till trams. Genus är inte vetenskap eller forskning, man har redan en fastslagen dogmatisk teori som man sedan hela tiden försöker bevisa. En dogma man inte överger även när den motbevisas. Därför att genusvetenskap är – trots namnet – inte vetenskap. Det har ingenting med vetenskap att göra och allt att göra med dogma och tro/ideologi!
När någon kommer dragande med teorier dom vill skall genomsyra samhället tex.. (såsom genus”vetarna”) Då får de också ha bevis för dom. (och det har dom inga) Punkt.
Och tillsist, ”du själv gör”..? Det handlar inte om dig eller mig. Genus”kunskapen” ser i grund och botten kön som en social konstruktion rakt igenom, även om visst, de kanske erkänner att en kvinna har fitta och en man kuk. (pardoné moi french)
Sen är det mest ordklyveri och ni spänner vanligen vagnen framför hästen. ”Normer” (framförallt vad gäller sådant så biologiskt som kön) uppkom inte av sig själva eller trillade ner från himlen, utan är oftast uttryck för en biologisk verklighet.
Att enbart män ”traditionellt” (struntord) är poliser, brandmän och soldater tex medan kvinnor dominerat vårdande yrken, har sin förklaring i enkla biologiska faktum som gör könen bättre lämpade för olika uppgifter. Vi kan försöka blunda för den biologiska verkligheten och de normer den påbjuder, eller acceptera den, men den förblir verkligheten i vilket fall. Förr accepterade man den (även om man ibland även drogs med en del trams, ofta sprunget ur religioner, såklart), men nu verkar folk ha blivit skräckslagna för allt man inte kan styra och bestämma själv..
Genus”vetenskapen” kommer ur ideologi, däribland den idag så populära trosuppfattningen att människor är ”blanka blad”. Det har ingenting med vetenskap att göra.
Tack detsamma.
02 juli 2011 den 19:19
Magnus
Med anledning att du skrev ”ni spänner vanligen vagnen” så förtydligar jag att jag inte är feminist, studerar eller forskar inte på genusvetenskap och har ej heller någon direkt förkärlek för det ifall du trodde det. I mitt fall så gav de få kurser jag läst i ämnet en hel del nya infallsvinklar och frågeställningar i de områden jag just då studerade. Det var din första kommentar som gjorde att jag ville åtminstone försöka förmedla en annan erfarenhet av genusvetenskap. Visst kan jag hålla med dig i flera av dina åsikter om tvivelaktigheten i att kalla genusvetenskap för en vetenskap. Men å andra sidan finns det andra ämnen på våra universitet som kallas vetenskaper men som inte direkt är det, datavetenskap är en sådan. Men jag tycker personligen inte det är något större problem. Det är när man kategoriskt avfärdar diskussioner, modeller och hypoteser inom genusvetenskapen som trams bara för att man har ett agg mot de feministiska korstågen (kanske för starkt ord) som jag reagerar. Jag ser inget problem i att läsa genusvetenskapliga modeller just för att de ger mig nya infallsvinklar i det jag för stunden studerar men jag skriver absolut inte under på allt de säger.
Genusvetenskapen har inte rätt i allt de säger och genusarbetet i samhället har nått en nivå som ibland är direkt pinsam. Men jag vill för den skull inte avfärda de studier och hypoteser som kommer ut från det genusvetenskapliga arbetet. Det är viktigt att studera skillnaderna mellan män och kvinnor i samhället, hur de uppstår och hur de påverkar oss. Om man gör det under genusvetenskapens tak, sociologins tak, socialantropologins tak eller whatevers tak spelar för mig ingen som helst roll bara det blir gjort.
Du sätter ordet normer inom citationstecken, menar du att du inte ens tror att det finns normer som påverkar oss i samhället? Normerna är klart mer än ett uttryck för en biologisk verklighet och det är inte bara den verkligheten som skapar och vidmakthåller normerna. Precis som du skriver så uppkommer de inte av sig själva, de uppkommer och förändras bland annat av vårt agerande och ställningstagande. Normer påverkar vår uppfattning av omvärlden och dess ordning. De är i vissa fall nödvändiga för att förenkla vår vardag men i andra fall kan de hämma vårt agerande. Du påstod att män är bättre lämpade till att exempelvis vara soldater på grund av biologin. Förmodligen är inte någon tjänst inom försvaret så knuten till en biologisk kompetens att endast en man kan klara av just den tjänsten. Du tror inte det faktum att vi tvingat in män i värnplikt gett oss bilden av soldaten som man? Att en soldat är en man. Att det är normen. Förmodligen hade fler kvinnor varit soldater i vårt försvar idag om de tvångsinkallats till värnplikten i samma utsträckning som män. Förmodligen hade det även givit oss en annan bild av soldaten än just att han ska vara man. Vad för biologisk skillnad gör en kvinna bättre lämpad till att var läkare eller sjuksköterska? Det antagandet anser jag vara rent trams. Det är inte i biologiska skillnader som gjort att dessa yrken i stor utsträckning innehas av män utan en invand och arkaisk syn på kvinnor, exempelvis som svaga. Precis som det är en gammaldags syn på att en man inte kan/ska vara sjuksköterska.
Jag fick fortfarande inte reda på vad du menade med ” Självförverkligande (faktiskt eller påstått) är något som hör fritiden till.” men det känns lite som vi kapat Holqwists tråd tillräckligt nu.
Ha det gött.
30 juni 2011 den 15:08
Magnus
@holmqwist Varit medlem i Brynäs sen mitten på nittiotalet tror jag. Uppvuxen i Gävle med omnejd så lite oundvikligt att Brynäs landar i hjärtat. Även om en del av hjärtat klappar för Leksand, en effekt av att ha upplevt några underbart galna derbyn mellan lagen.
Visst kan kursinnehållet ibland kännas politiskt framkrystat och ibland är det en enda stor förföringstext för att locka blivande studenter. Universiteten och högskolorna är ju beroende av hur många studenter som antas och godkänns därför lockar man med allehanda ”intressanta” kurser som ibland inte har något djup eller värde alls. Rena lockkurser helt enkelt.
Angående matte på gymnasiet så vet jag inte om poäng-/betygssystemet jag hänvisade till fortfarande finns kvar för det har varit tal om att värdera tuffare kurser annorlunda för att premiera de som väljer dessa. Att teknikstudenter i dag är dåliga på matte har jag också hört. Tror att även det hänger ihop med att det finns möjlighet att på gymnasiet själv välja ”hur långt man vill gå” i mattekurserna. När jag gick (född 75) så läste vi matten tills gymnasieboken tog slut, de resterande veckorna läste vi högskolematte. Idag så kan du helt enkelt välja bort de svåra mattekurserna men ändå ha behörighet till universitet.
30 juni 2011 den 14:21
Magnus
Man ska nog vara mycket försiktiga med att klassificera enskilda kurser som ”flummkurser”. Vi vet inte vad de specifika kurserna tillför i ett större sammanhang, exempelvis som en del av ett program. Ta masterprogrammet ”Kropp, kultur och livsvillkor” som du nämner i ditt inlägg som exempel. Ifall man läser kursinformationen så visar det sig att det programmet behandlar hur vi ser på kropp och hälsa i samhället och hur den synen påverkar oss som individer. Ett högst aktuellt ämne i dagens samhälle och förmodligen aktuellt även i framtiden för utseendefixeringen och dess påverkan på oss individer lär knappast minska. Kunskapen från en sån utbildning kan hjälpa oss förstå och motarbeta psykisk ohälsa i samhället både hos ungdomar och vuxna, dvs en mycket viktig funktion även om den är svår att sätta ett pris på rent ekonomiskt.
Att som Svenskt Näringsliv föreslår endast premiera de utbildningar som för stunden är efterfrågade i näringslivet är en väldigt farlig väg att gå. Vi vet inte vad för typ av utbilning som behövs i näringslivet/samhället i framtiden och effekten av en likriktning av kunskapsbanken blir riktigt påtaglig ifall vi hastigt tvingas ställa om vår ”produktion” och helt plötsligt saknar humanoriakunskap men har ett överflöd av ingenjörer.
I DNs artikel nämns också det svikande intresset för teknikutbildningar. Anledningen till det tror jag man ska söka i den tidigare omläggningen av gymnasieskolan då höga betyg i ”lätta” kurser gav samma poäng som motsvarande betyg i ”svåra” kurser, exemplevis mer avancerade mattekurser. Även om du var intresserad av matte så var det taktiskt bättre att välja enklare kurser för att säkra ett högt slutbetyg. Jag har vänner som undervisar på universitet och de har vid flertalet tillfällen klagat på bristande matte och datorkunskaper hos de nya studenterna. Japp jag skrev datorkunskaper, svårt och tro i dagens samhälle men studenterna är bra på att surfa men mycket dåliga på att hantera ordbehandling och excel (eller motsvarande).
Jag har själv läst humanoria och blivit ”anklagad” av vänner för att läsa flumm 🙂 Själv tycker jag inte sociologi, kriminologi, rättssociologi och rättspsykologi är flumm men så är jag ju något partisk också hahaha
Skönt att se att du är ständig medlem i Brynäs.
/Magnus (ständig medlem 5812)
30 juni 2011 den 14:29
holmqwist
Tack för ett trevligt svar Magnus. Gillar speciellt infallsvinkeln vad beträffar bristande elevunderlag på de tekniska utbildningarna som ett resultat av ett knepigt poängvärdessystem som gjorde ävlande med matte rätt olönsamt jämfört med andra mer lättsmälta ämnen.
Det är jämte detta ett problem att de som idag går på teknikprogrammen räknar på tok för lite. Det är för lite matte, fysik m.m. vilket gör ”teknisterna” orustade för vad som väntar och förväntas av dem längre fram.
Jag tycker fortfarande att ”Kropp, kultur och livsvillkor” är flum. Just vad som ingår i kursinformationen känns politiskt framkrystat. Men låt oss inte ägna oss åt hårklyveri.
Trevligt med en comrade vad gäller hockey. Du verkar ha varit med längre än jag som har ett högre medlemsnummer, men jag har haft Brynäs som favoritlag sedan 1980. 🙂
30 juni 2011 den 14:03
NT
Jag hade strukit flertalet totalt. Iaf på statliga universitet, det är bara ett slöseri med pengar. Självförverkligande (faktiskt eller påstått) är något som hör fritiden till.
”Genuskunskap” hade varit det första jag tagit bort..