Jag har klart och tydligt deklarerat att man inte ska ge sig på en person i dennes egenskap av just privatperson. En persons etniska härkomst, sexuella läggning, favoritmat, eventuella husdjur är ovidkommande på det politiska slagfältet.

Däremot har jag inget mot att man granskar en politiker i dennes vandel. Hur en politiker handskas med pengar – framförallt andras pengar är inte oväsentlig information för väljarna när det är dags att ta ställning.

Det florerar ett brev med ”Mona Sahlin” som avsändare – helt uppenbart gjort som en ploj, men dock inte helt utan allvar. Det som står i detta brev är ju de facto sådant som hon gjort vs underlåtit göra. Kan ju vara på sin plats att friska upp minnet på de som eventuellt glömt. Det är ju inte bara en Toblerone på skattebetalarnas bekostnad direkt…

Ibrahim Baylan – socialdemokraternas alltmer pressade partisekreterare –  tycker detta är förtal.  Det tycker knappast jag. Man kan ju fundera på om det är så snyggt att rippa loggor till höger och vänster utan att fråga – det är en sak. Att så tydligt adressera detta som ett utskick från socialdemokraterna. Nja. Gråzon. Vasst och gränsvandrande, lite dirty, men för tusan – också med viss glimt i ögat!  

Men förtal kan man väl knappast påstå att det är utan att göra sig lite löjlig? 

Jag har – som säkerligen hundratusentals – fått detta (om det nu är exakt samma som åsyftas i ”förtals”-sammanhanget) på mailen för ca 6 månader sedan redan. Ni som ogillar det kan ju blunda – Ni andra finner det nedan.