…ger konkurrens som triggar kvalitet, effektivitet och utveckling. Det ger dessutom (om man vänder på perspektivet) personalen möjlighet att välja bland ett antal olika arbetsgivare vilket kommer att ha en effekt på arbetsmiljö, löner etc.

Folkpartiet dammar av ett gammalt förslag inför valrörelsen. Birgitta Rydberg (fp) anser att det efter den mycket lyckade privatiseringen av St:Göran nu är dags att kasta blickar på Danderyds sjukhus. ”Med konkurrens och mångfald blir det mer kraft i förändringsarbetet.”

Jag kan bara som gräsrot instämma! Trots att jag i och med detta föregriper mitt eget partis numer försiktigare hållning i frågan.

(s) med Ilija Batljan i spetsen är föga överraskande emot detta. Han kallar det för en lekstuga och tillägger: ”Man är beredd att rea ut det som byggts upp och slösa bort hundratals miljoner av skattebetalarnas pengar.”

Vem har sagt något om någon rea? Varför är Ilija så emot att personalen får möjlighet att välja bland flera arbetsgivare? Om utmaningsrätten nu får fram aktörer som kan bedriva verksamhet än bättre än Landstinget – ska vi inte ta till oss det då? Tycker han att det enda tänkbara sättet överhuvudtaget att bedriva vård är i en planekonomisk monopolstruktur? På vilket sätt är den strukturen den allra bästa? Om konkurrens skapar ytterligare effektivitet och lönsamhet, vilket gagnar vårdtagare och skattebetalare, är det så fel?

SvD