Sven Otto Littorin avgår av familjeskäl. Det hedrar honom att han sätter familjen och sin egen hälsa främst i det här läget. Arbeten kommer det finnas för honom, emedan barnen inte går i repris.

Som jag skrivit förut – en funktion inom t.ex. ett parti eller toppskiktet inom ett företag måste tåla tacklingar och medial press. Pressens press. (Har aldrig reflekterat över ordet ”press” som något annat än anspelningen på tryckpress…) När media och för all del politiska kontrahenter börjar stickas i veka livet – i den privata sfären, när barn m.m. kommer i kläm har det gått för långt. I detta fall finns det en del klara offsidelöpningar.

Tråkigt att Sven Otto slutar. Han var en alledes ypperlig partisekreterare då det begav sig och är en av huvudarkitekterna kring ”nya moderaterna”, som ju var ett framgångsrecept valet 2006.  En trevlig debattör som inte miste huvudet, raljerade eller var otrevlig. Synd att det sista man hörde av honom innan dagens avgångsbesked var det här med lagstiftad könskvotering till bolagsstyrelser. (Där jag inte alls är enig).

Nåväl – en sådan här dag bör meriterna enligt ovan lyftas. Jag önskar lycka till! Med förhoppningen om en lugnare och snart tillfixad tillvaro för Sven Otto som person och hans familj.

Läs mer här, här, här, här, här, här