Det var ett tag sedan man var här. Olika anledningar till det. Jag lämnar det därhän för nu….

Jag kan konstatera att det är en strålande första maj. Det är ett närmast hänförande vackert väder och sommarvärmen synes massera varje knopp i varenda häck, buskage, träd att vilja utvecklas till det där skönt gröna som de flesta säkert omfamnar med euforiska vårkänslor. Må det bli en knoppning, grönskning, blomning som inte sker på full bekostnad av alla pollenallergikers väl och ve. (Jo, jag kan tänka mig några regndygn av den anledningen).

Första maj. Arbetarrörelsens dag. I ursprunglig mening socialismens dag. Vädermässigt en strålande dag. Äntligen har väljarna (minus klyschor och floskler) hyfsat fått de besked som de väntar på!  Vilken politisk agenda kommer att sjösättas att utgöra armada för oppositionen i det sjöslag som heter september 2014?

Talen är förvisso avhållna redan och trots det politiska intresse jag har och så initierad som jag normalt är så lämnar jag det politiska därhän. För nu.

Jag konstaterar kort och gott att det är första maj. Mest en ledig dag för många. En ledig dag som varit och är ifrågasatt. När nationaldagen skulle instiftas hängde den löst. Annandag pingst fick dock stryka på foten i stället. I ett sammanhållet nationalekonomiskt perspektiv förstår jag så klart varför. Men tycker personligen att nationaldagen i god patriotisk anda kunde ha inflikats utan offer av ledighetselixir i övrigt. Nog ordat om det…

Första maj är en av högtiderna som i alla fall ingen kommer att röra utan i så fall våldsamma protester från mig, så länge jag lever! Det är ett löfte! Så!

Hoppsan, tänker du som möjligtvis råkar läsa detta…. Har Holmqwist lättat från sin konservativa ståndpunkt…? Ingalunda!

Det handlar inte om någon flört med socialism från min sida. Det handlar om heder. I dess renaste form.Så som mina tidigare generationer kämpat för vad de har kämpat för, hyser jag den största respekt för de som vid inledningen av 1900-talet kämpade för vad de höll viktigt: mat på bordet, rösträtt, ett jobb att gå till, 8 timmars arbetsdag…. etc. etc. Jag hyser den största respekt för att denna dag är just deras tillkämpade dag, sett i just denna unika backspegel! Det är en ståndpunkt ingen kan ta ifrån mig! Eller framförallt dem!

Första maj är arbetarrörelsens dag! Punkt. Sedan kan man travestera det faktum att vänstern 2012 knappast längre är det trovärdiga valet för jobben eller att den som jobbar får t.ex. så mycket som möjligt kvar efter skatt, etcetera, etcetera, men… det är arbetarrörelsens dag och för min del kan vi låta det vara så i evighet! Låt oss som hyser borgerliga värderingar ta tillfället denna dag att i alla fall LYSSNA till vad som sägs och, om argumenten  inte drunknar (som de tyvärr oftast gör) som kattungar i säcken i flosklernas älv fullständigt, ta till oss det eventuellt bra! Inte så att vi måste, med svansarna mellan benen, svassa för allt som framförs i de ofta välregisserade brandtalen i tron att det är folkets vilja, men låt oss lyss till det som sägs! Våga smaka av filén åtminstone…!

Låt oss hedra denna dag! I alla fall för vad den stod för!

Läs mer här, här, här, här, här