sluta när det smakar som bäst heter det ju och det borde väl kunna fungera som någon sorts medbroderlig rekommendation till hur man ska förhålla sig till de ”ryska kvinnor” (läs: högst troligen kriminella nätverk) som satt i system att lura svenska män där desperationen och lycksökeriet i många fall bedrar visheten.

Varför man ens smakar kan man ju undra? Nåväl – alla behöver väl förvisso bekräftelse i någon form. En bedräglig dito är väl för en del bättre än ingen alls kanske. Men att slanta i väg tusenlappar i blindo… Jeezes.

Nåväl… Jag tycker likafullt nu, som för ca en vecka sedan, att allt detta är tragiskt. (eller möjligen tragikomiskt) 

Inte så lite ”Torsk på Tallinn”… Eller ja…Moskva i det här fallet…

Annonser